|
|
|
KOMMENTARER:
TRYGVE SÖDERLING |
|
|
Publicerad i Nya Argus 1–2 2025 |
Chockdoktrinen 2.1
Den
nya världsordningen. USA, Ryssland, Israel, Ungern, Belarus och
Nordkorea hör till de 18 länder som röstade rött, mot en
resolution till stöd för Ukraina, i FN:s
generalförsamling 24.2.2025. För
resolutionen, som kräver att aggressorn Ryssland drar tillbaka
sina trupper, röstade 93 nationer inklusive alla europeiska
länder utom Ungern.
Nu är linjerna klara. Maskerna har fallit, kulisserna rivits. Å ena sidan: alliansen Putin-Trump. Å den andra: ett skakat Europa. Molotov-Ribbentrop-pakten från 1939, som delade upp Europa mellan Stalin och Hitler, motsvaras idag av Lavrov-Rubio-pakten. Ukraina delas, som i tiden Polen. ”Fredsfurstarna” Putin och Trump skördar hyllningar på hemmaplan.
Släng alltså ukrainare och palestinier under bussen. Hota att erövra Grönland, Panama, Kanada, Gaza. Straffa Mexico, straffa Europa. Förnedra Zelenskyj. Hylla Putin. Det finns egentligen bara ett sätt att förstå Trumps spärreld av vilda utrikespolitiska utspel: att de är riktade till de egna MAGA-väljarna. Utspelen är rationella om de ses som avsnitt i en spektakulär TV-show för en Trump-troende hemmapublik. Om miljontals väljare i USA på allvar tror att Trump egentligen vann valet 2020 och att immigranter äter hederligt folks husdjur, så kan de väl också tro att det var Ukraina som anföll Ryssland våren 2022. För en inte obetydlig evangelikal och ”återfödd” andel av MAGA-anhängarna är den trumpska gränslösheten till och med ett uttryck för ”Guds plan”. För att avskaffa demokratin behövs folkets beundran. Och det är bråttom: nästa mellanårsval hålls redan 2026.
Trumps inrikespolitiska utspel om utrikespolitik är förstås livsfarlig underhållning, för hans barnspråk och yviga gester får effekter i verkligheten. Till exempel för de berörda länderna. De flesta av hans planer om ”deals” är luftslott, men som ledare för en supermakt litar han på att han aldrig kommer att ställas till svars för inkonsekvenser, lögner och rena brott. Hittills har det lyckats över förväntan. ”En stormakt har inga vänner, bara intressen” ska Frankrikes president de Gaulle ha sagt i samband med att landet lämnade Nato 1966, eftersom USA ansågs vara för opålitligt. (2009 gick man in igen.) I den trumpska retoriken slängs ”fredsplaner” om folkfördrivning och kolonisering (Gaza), kapitulation och kolonisering (Ukraina) fram som visionär handlingskraft. Förenta Staternas relationer till omvärlden ska nu bestå enbart av enkelriktade befallningar, handelskrig, lönsam utpressning. Vad vi ser är en nyliberal turbohöger, populism på Viagra. Medan en teknologimiljardär i spetsen för sin Tesla-Jugend gör sitt bästa för att krossa statsapparaten, varvas Trumps tal om ”fred” med militära hot mot före detta allierade. Putin och Trump låter till förväxling lika. Från bägge hållen hör vi: ”Världen har varit fruktansvärt orättvis mot oss men nu tar vi revansch.” Med våld om det behövs, för efter MAGA kommer MBGA: gör brutaliteten stor igen.
Nakba 2.0 – etnisk rensning av Gaza (och, mera i medieskuggan, Västbanken) – är dessvärre redan ett faktum. Trumps plan för Nakba 3.0 är en ”tvåstatslösning” med en liten detaljändring; de två staterna är inte längre Israel och Palestina utan Israel och USA, noterar Slavoj Žižek. Gaza tömt på palestinier, utomhusfängelset ombyggt till amerikanskt strandhotell – allt det här låter säkert utmärkt i MAGA-öron. Rationellt och lönsamt, dessutom humant: varför ska de stackarna behöva lida när vi helt enkelt kan flytta hela befolkningen till ”vackra hem” i andra länder! Konstigt nog nämns inte det nuvarande Israel, där de flesta i Gaza de facto har sina rötter från före 1948, bland de föreslagna mottagarländerna.
Gaza som amerikansk koloni är en fantasi som Trump redan har övergett. Däremot hänger hans andra ”fredsplan” i skrivande stund hotfullt kvar över Europa. Planen – i praktiken ukrainsk kapitulation – har tre aspekter: 1: ge Putin allt han vill ha; slopa sanktionerna mot Ryssland så USA kan göra ”fantastiska” affärer där; 2: plundra det som är kvar av ett utmattat Ukraina på mineraler (deras ”skuld” till USA); 3: släng över allt ansvar för fredsbevarande och återuppbyggnad på Europa. Med vapen köpta från USA. Tre utmärkta affärer, ur Putin-Trump-alliansens synvinkel.
Eftersom de här realiteterna är så nattsvarta, blir varje möjlig ljuspunkt extra synlig. Kan Europa få ordning på sitt stöd till Ukraina? Enligt Sanna Marins uträkning skulle 0,2 procent av de europeiska Nato-ländernas samlade BNP räcka till för att stoppa Ryssland. Klarar vi konsumenter 0,2 procent dyrare ägg, eller slår vi in på Ungerns och Slovakiens väg? Att våra ledare uppmanar till ”is i magen” kan tolkas på två motsatta sätt: som motstånd eller som svek. Och för Finland står ju faktiskt fyra USA-beställda isbrytare på spel. Europa har nu chansen att tydligare – och ensammare – stå för de värden som trumpismen hatar: ”mångfald, rättvisa och inkludering” (diversity, equity, and inclusion, DEI) och som nu ska rensas ut överallt där USA har en nätsida. För Europa återstår ansvaret för det som klichémässigt kallas ”den fria världen”. Åtminstone för den något mindre ofria. Ett hopp står också till att ”det andra USA” kommer ur sin förlamning och får stopp på Trumps vilda framfart. Innan det är för sent. 3.3.2025
|
Publicerad i Slammer- arkivet 3.3 2024 |
|
SLAMMERARKIVET![]() |
|