Hufvudstadsbladet verkar inte ha dragit konsekvenserna av att en betydande del av programmen i den internationella kanalen TV5Monde textas till svenska. Det här välkomna tillskottet till vår magra TV-kultur har redan i åratal varit tillgängligt i det största kabelbolagets grundutbud, med andra ord för en stor tittargrupp i Hbl:s spridningsområde. Från och med den första september, när Finlands TV1 och TV2 tömdes på svenskan och SVTEuropa sattes på kort, är TV5Monde den enda gratiskanalen med svenskspråkigt utbud vid sidan av FST5.

Skalan för det översatta täcker både hög och låg kultur, inklusive polisserier. Själv har jag uppskattat ”Cinqens” policy att visa minst två översatta franska spelfilmer per vecka, både ojämn nyare produktion och klassiker (f.n. en Truffaut-serie). Men också dramadokumentärer på ikoner som Colette, Sartre, de Beauvoir, och det hyperintensiva kultursnacket i ”Ésprits libres”.

Språkvalet görs i dag enklast i digiboxen, men remsan finns som förut också på text-tv-sida 894.

I en rationell värld skulle det här europeiska, ibland t.o.m. värdefulla public service-utbudet ha hög prioritet i Hbl:s programtablåer och mediejournalistik. I verkligheten hittas Cinq på en undanskymd plats i veckobilagan Vision, listas inte alls på Hbl:s dagliga radio/tv-sida, och filmer och program varken puffas för eller analyseras.

Om det franska köket i Cinq blev så att säga legalt i Hbl skulle det också ge tidningens TV- och filmkritiker en mera närande meny att välja från än den smakbefriade soppa som vår egen TV – frånsett YLE Teema – bjuder på.

Kjell Herberts påpekade i somras i Radio Vega att Hbl:s radiotablåer helt naturligt börjar med de två inhemska svenskpråkiga kanalerna Vega och Extrem, medan förhållandet på TV-sidan är det motsatta: där listas fyra finskspråkiga kanaler före FST5. Jag kan bara tillägga att i dag, efter digitaliseringen, känns den här finsk-engelska uppställningen ännu egendomligare. Tydligen bygger layouten varken på språk- eller närhetsaspekten, snarare då slentrian; kanske också talmystik (heter en kanal TV1 kommer den först, o.s.v.).

Dissandet av Cinq känns dubbelt egendomligt när Hbl och Vision i stället flaggar med rent kommersiella kanaler som MTV3, Fyran och SubTV, där huvuddelen av utbudet består av finsktextad, USA-producerad underhållning.

Man kan förstås tänka sig att uppställningen utgår från ett omvänt kvalitetskriterium och att Hbl främst lyfter fram det läsarna vill ha, d.v.s. skräp. Men inte ens den förklaringen håller: också TV5Monde sänder ibland ren smörja.

Trygve Söderling

---

Publicerad som debattinlägg i Hufvudstadsbladet 18.9.2007. På redaktionens vägnar svarade Tim Johansson "Att ändra kanalordningen på grund av den ena eller andra orsaken skapar lätt förvirring." — På den här tiden var som synes TV5Mondes utbud fritt tillgängligt, ofta med svensk textning. Redaktionella recensioner och tips om TV5Mondes utbud – min poäng utöver tablåerna – förekommer fortfarande inte i Hbl, HS, DN, SvD o.s.v. — Några år efter att inlägget skrevs förändrades situationen: den svenskspråkiga textningen i TV5Monde försvann (troligen p.g.a. den rikssvenska pressens och därmed publikens totala ointresse). Kanalen är också sen länge avgiftsbelagd. Det skulle fortfarande inte hindra en ambitiös redaktion att uppmärksamma det rikliga utbud av bl.a. franska långfilmer som kanalen också i dag bjuder på med textning på en rad språk, inklusive engelska, tyska och franska. I tv-spalterna recenseras och kommenteras ju produkter på kommersiella tjänster som Netflix och HBO. — Samma ointresse som för TV5Monde råder f.ö. i finländsk och rikssvensk press om kvalitets-betaltjänsten MUBI. (Oktober 2026)