Godard vid vändpunkten. Vad är det som händer Jean-Luc Godard omkring 1967 och som förpassar honom från stjärnstatus till filmens marginaler? (Essä, Hufvudstadsbladet 1.10.2022)

Fantasi och tendens i ”Chernobyl”. Den berömda miniserien gör det sovjetiska samhället 1986 flera grader mera exotiskt, omänskligt och bisarrt än det var – i samma anda som kalla krigets sci-fi-alster. ("Kulturdebatt", Hufvudstadsbladet 9.1.2020)

Kvinnliga filmregissörer 1896–2021: ett urval. Experimentell historieskrivning: hur ser de senaste 125 åren ut om man enbart räknar de filmer som regisserats av kvinnor? (Bilden: ”De långa ljusa dagarna” av Nana Ekvtimisjvili, Georgien, 2013)

Ärligt talat, kanske Helene brydde sig? Att alla talar finska i Schjerfbeck-filmen kan förstås kännas bittert, men det måste fortfarande vara möjligt att se film som konst (svårt), inte enbart som språk- eller sexualpolitik (enkelt). ("Kulturdebatt", Hufvudstadsbladet 25.1.2020)

Fantasi och tendens i ”Chernobyl”. Den berömda miniserien gör det sovjetiska samhället 1986 flera grader mera exotiskt, omänskligt och bisarrt än det var – i samma anda som kalla krigets sci-fi-alster. ("Kulturdebatt", Hufvudstadsbladet 9.1.2020)

En tidig varning för nazismen. 2015 återfanns på en loppmarknad den bortglömda, satiriska, antinazistiska stumfilmen Die Stadt ohne Juden, gjord redan 1924. (Essä, Hufvudstadsbladet 19.7.2019)

En vanlig lördag. En Tjernobyl-film från 2011, nästan okänd i Västeuropa frånsett Tyskland. I fokus står här egentligen inte alls det teknologiska katastrofdramat – kontrollrummet, orsakerna till härdsmältan, släckningsarbetet. I stället handlar filmen om två ungdomar och ”vardagslivet”. (Nya Argus 8/2019)

I väntan på filmen om maj -68. Den ultimata franska -68-filmen? Kanske blir den aldrig gjord – som de ständigt fallerade finländska försöken till en bio-pic på Mannerheim?. (Kolumn, Ny Tid 1/2019)

”För en minoritet blir allt politik”. Mera om kulturell appropriering: i miniserien Seitsemäntoista är Helsingfors 1917 finsk- och rysk-, men inte svenskspråkigt (”Språkdebatt”, Hufvudstadsbladet 18.11.2018)

Bland granatäpplen och myrra: hur den arabisk-judiska konflikten skildras i spelfilmer (Ny Tid, november 2014)

Farhadi!: före det slutgiltiga genombrottet med Nader och Simin och Le passé har det iranska regissörsgeniet gjort fyra filmer. Två av dem är tillgängliga med engelsk textning på DVD. (”Impuls”, Hufvudstadsbladet 22.4.2014)

Vi som ser allt: vi tror att all film är tillgänglig för oss – det är en ideologi som döljer den enorma skevheten. (Kolumn, Filmjournalen 1/2014)

Skuggor över beachen: I italienska filmen Terraferma tävlar solturister och båtflyktingar om samma strand.. (”Impuls”, Hufvudstadsbladet 26.3.2014)

Haren i strålkastarljuset – manifest för en återuppväckt filmkultur: hur skapa offentlighet för världen utanför Oscargalan? (Ny Tid 28.2.2014)

Filmkritik v. 2.0 – manifest för nytänkande: redaktionerna missar många viktiga filmer eftersom de låter sig styras av det begränsade bio-utbudet. (40% av texten publicerad som kolumn i  Hbl 13.12.2013)

TV-serier som strålar: kolumn om det nya ”Bequerel-testet” och om ryska klassikerserier i TV. (Ny Tid november 2013)

Magkänslan: Kolumn om filmer som berört – två rumänska, en afghansk, en iransk, en italiensk, en fransk och en dansk. (Ny Tid  april 2013)

Spralliga Proust: om Nina Companéez fräscha filmatisering av Prousts På spaning efter den tid som flytt. (Kolumn, Hufvudstadsbladet 29.3.2012)

Det vi en gång sett – 1918 på skärmen och duken. Om Peter Lindholms TV-version av Kjell Westös roman Där vi en gång gått och några andra 1918-relaterade filmer. (Ny Tid januari 2018)

Klassikerbruk: om aktuella ryska TV-filmatiseringar av Dostojevskij, Turgenjev, Bulgakov, Rybakov, Sjalamov (”Kommentarer”, Nya Argus 6–7/2010)

Filmer från andra våningen: ”Politisk film som också är konstnärligt intressant, eller vice versa” av Shirin Neshat, Konrad Wolf, Jean-Luc Godard (Ny Tid, november 2010)

TV eller vänner? Analog TV upphör, får jag tillbaka mina vänner? Sammanfattning av vad YLE Teema visat under de första 5 åren. (Kolumn, Ny Tid)

En dröm om vad TV kunde vara – betraktelse över TV-serien Heimat och den 2003 relativt färska och okända kanalen YLE Teemas programutbud (Hufvudstadsbladet)

Ett Amerika med åtta fingrar: om den oväntat subversiva tecknade TV-serien The Simpsons (”Mitt Amerika” 4/5) (Hufvudstadsbladet 20.8.2001)

Livsval i Åmål – essä om Lukas Moodysons film och text Fucking Åmål. (KONTUR 2000)

Is i bikinin: jämförelse mellan filmatiseringarna av Rick Moodys The Ice Storm (regi Ang Lee) och Monika Fagerholms Underbara kvinnor vid vatten (regi Claes Olsson). (Hufvudstadsbladet 28.3.1998)

Stulna skönheter: kolumn ”om farbröder, flickor, film och Kieslowski” (Hufvudstadsbladet 26.3.1997)