Gå direkt till år…
| |
|
|||
| |
Texter framslamrade av Trygve Söderling. ▶ = politik, ▶︎ = kultur | |||
Senast tillagda äldre texter bl.a.: Översätta Numminen (2011) »Svarte og harde som tida vi lever i» – på drift i ung norsk prosa (1986) Guidad tur i östsvensk prosa (2001) Vittnet som blev Gorkij (2003) Feministen från Helsinge: författaren Hanna Ongelin (1987) Ultra Argus. Scener ur 1920-talets kulturkamp (2007) Manuskript brinner inte – om Michail Bulgakovs romaner (1988) Vi är bedragare! – akt 2 (2009) Terrorns dialektik (2011) Cruellas dotter – serie-hjältinnan Nemi (2005) ”Jag är våldsamt uppdragen och forcerad” – känslospår i 1960-tals-romaner (2005) Silver klöst från mystikerns spegel. Martin Enckell: Gud All-En (1989) Kön två: om Det andra könet (2007) Fusions- visionen: slå ihop allt och alla! (2006) En annan värld – här hemma. Tidskrifterna Arena och FBT. (2011) «Under- ground-banornas lanternor»: Elmer Diktonius som översättare (2009) Blottarens seger och flykt: Johan Wrede om Henrik Tikkanen (2013) Krassa kristaller – post- modernismen för nybörjare (1986) Nightdrivers i Mumindalen. 7 radarsvep över ung finlands-svensk prosa (Essä, 1987) Atomkritikens uppgång och fall (1983) Kyrkan missade moraltåget (2010) Att älska som en man (Essä, 2005) Tjechov och fyrken (Essä, 2004) Motståndets konst (Peter Weiss trilogi, 1986) Kriget och Diktonius (Essä, 1985) Det är höst (1985) De relevanta viborna (1984) Vårens modefärg är svart (1983) |
2024▶︎ ”Bara araber”? Förstörelsen i Gaza, varje dag under ett år, är nästan omöjlig att fatta eller jämföra med någon annan nutida konflikt. Den främsta orsaken till det fortsatta våldet är en tunnelseende premiärministers behov att bita sig fast vid makten. (”Kommentarer”, Nya Argus 9–10 2024) ▶︎▶︎ Vilket vitsord får USA? Just nu är utrikespolitiken exemplet framför andra på hur kluvet det kan bli: ett USA som handlar rätt i Ukraina och fel i Palestina, samtidigt. (Kolumn, Ny Tid, augusti 2024) ▶︎▶︎ Sverige är annorlunda. Bilden av ”mellanmjölkens land” är något förvånande eftersom Sverige under det senaste seklet snarare har legat i framkanten – visserligen på två sinsemellan motsatta kanter. (”Kommentarer” till Nya Argus temanummer om Sverige och Finland, 3–4 2024) ▶︎▶︎ Nordiska kulturgräl. När fungerar en woke-protest, när inte, och på vilken sida av barrikaden hamnar konsten? Såna frågor väcker en YLE Fem-producerad dokumentärserie. (”Panoptik”, Nya Argus 3–4 2024) ▶︎ Två om Ryssland. Recension av René Nyberg och Nils Torvalds: Vägen till Nato: en brevväxling om Ryssland (2023) (”Panoptik”, Nya Argus 3–4 2024) ▶︎▶︎Insändare: Gamla testamentet uppmanar till folkmord. I ett uppmärksammat tal anspelade Netanyahu på Första Samuelsboken: ”Dra nu ut och krossa amalekiterna och vig dem åt förintelse med allt som tillhör dem. Skona ingen utan döda alla, både män och kvinnor, barn och spädbarn, oxar och får, kameler och åsnor.” (Insändare, Hufvudstadsbladet 26.3 2024) ▶︎ Rapporter om opinionsläget. Om glidningar eller förskjutningar i hur några större konflikter behandlas i våra större media. Exemplen här rör Ukraina, strejker och Palestina. (”Kommentarer”, Nya Argus 1–2/2024)
▶︎ Insändare: Bosättare är en förskönande term. Enligt FN-organet OCHA mördades under 2023 över 500 palestinier på Västbanken, inklusive över 80 barn, av israeliska ”bosättare” och den israeliska armén. (Insändare, Hufvudstadsbladet 10.2 (nätet) och 17.2 2024 (i tryck))
2023▶︎ Den nya katastrofen. En stor del av invånarna i Gaza härstammar från nakba-flyktingar. När den israeliska armén nu genomför en ny operation – som svar på Hamas oförsvarbara massaker på över tusen israeler, av vilka 845 civila – finns det för största delen av områdets 2,4 miljoner invånare ingenstans att fly. Det är ju själva idén med ett fängelse. ("Kommentarer", Nya Argus 10–12/2023)
▶︎ Kapitalism och kommunism: två stackars missförstådda. Kapitalism är i första hand ett bristtillstånd, på samma sätt som ”djungelns lag” är det: något som varje civiliserat samhälle strävar till att övervinna. (Kolumn, Ny Tid, oktober 2023)
▶︎▶︎ Kränkthetsmonstret. Bara otroligt dåliga muslimer, kristna, hinduer och så vidare tar en symbolisk gest mot en massproducerad, på inget sätt unik artefakt (bild, bok, flagga…) som svepskäl för att hota och mörda ”fiender”, bränna ambassader eller blockera Sveriges Nato-inträde. (”Kommentarer”, Nya Argus 8–9/2023) ▶︎▶︎ Cancellera klassikerna? Oksana Zabuzjko anser att den ryska litteraturen har bäddat för attacken på Ukraina. Borde man inte med samma logik ”cancellera” alla västeuropeiska klassiker? (”Kommentarer”, Nya Argus 6–7/2023)
▶︎▶︎ Strejk på film. Som drama har strejken allt: starka känslor, solidaritet, tvivel, risktagning och kanske seger. Om några av de mest klassiska och/eller bästa strejkskildringarna på film. På bilden strejkande bilarbetare på 1960-talet i Nigel Coles Made in Dagenham, 2010 (Hufvudstadsbladet 11.6.2023) ▶︎Ta fan i båten? Om det Brexit-aktiga riksdagsvalet och om regeringsförhandlingarna våren 2023. Statsskulden åberopades som populistiskt slagträ för högergiren; enligt Eurostat låg Finlands i slutet av 2022 på 73 % av BNP. Medeltalet för hela euroområdet var 91,6 %. (”Kommentarer”, Nya Argus 5/2023) ▶︎ Jesus-legender som inte passar i kyrkan. Om påskmysteriet i två moderna tolkningar, en av psykiatern Haley och en av författaren Bulgakov. (Hufvudstadsbladet 8.4.2023) ▶︎ Saker vi inte väntade oss. ”Det var en svart svan-händelse, en så kallad cygne noir när Ryssland för ett år sen gick in för fullskalig ockupation av Ukraina. Tecknen fanns där, men för det flesta av oss var det svårt att tro att Putin skulle vara till den grad förblindad av hybris och tvångsföreställningar.” (”Kommentarer”, Nya Argus 3–4/2023)
▶︎ Asymmetri + Demonisera mera? + Turkifiering. ”En krass definition på en stormakt kunde vara: en stat som med eller mot internationell rätt kan attackera och ockupera ett annat land. Uppenbarligen vill Putins Ryssland se sig som och agera som en stormakt.”— Dessutom: Halla-aho talar för demonisering av fiender + Nato lamslaget av en docka. (”Kommentarer”, Nya Argus 1–2/2023)
2022
▶︎ Godard vid vändpunkten. Vad är det som händer Jean-Luc Godard omkring 1967 och som förpassar honom från stjärnstatus till filmens marginaler? (Essä, Hufvudstadsbladet 1.10.2022) ▶︎ Undantagstillstånd: Pacifister hyllar Ukrainas militära framgångar, högerpolitiker talar för begränsningar av energibolagens övervinster. Det är andra tider nu. (”Kommentarer”, Nya Argus 9/2022) ▶︎ Rötmånad i republiken: Den verkliga skandalen med statsminister Marins dansvideo är att stora så kallade kvalitetsmedia aldrig gjorde avbön för att de gick på en anka, skapad av en känd konspirationssajt. (”Kommentarer”, Nya Argus 9/2022) ▶︎ Den goda avsikten: Många överreagerade på Amnestys Ukraina-rapport. Det var kortsynt. (Kolumn, Ny Tid 9/2022) ▶︎ Reclaima N2-ordet: Nazister som förespråkar HBTQ-rättigheter? Någonstans går det inte ihop, det statliga ryska narrativet. (Kolumn, Ny Tid 6–7/2022) ▶︎ Konstsamfund med släckta lyktor. Pontus Kyander skulle hindras från att öppna en stor utställning han hade skapat för Amos Rex, utsattes i stället för beskyllningar i samma ägares tidning HBL. ("Debatt", Nya Argus 6/2022) ▶︎ Slarv med språket i muminserierna. Två insändare om dagstidningarnas underligt utslätande språkversioner av de klassiska muminserierna. (Hufvudstadsbladet 9.8 och 1.9.2022) ▶︎ Europa under attack: Vad diktatorn inte kommer att säga under "segerdagen" 9 maj är lätt att förutspå. Han kommer inte att nämna krigets egentliga mål, som är att konsolidera hans egen makt. Målet för Putins krig är Putin. (”Kommentarer”, Nya Argus 4–5/2022) ▶︎ Vändpunkten: Han skulle göra Ryssland stort igen. Det blev tvärtom. Putin har räknat fel om att snabbt slå ut Ukraina, på samma sätt som Donald Trump räknade fel, för ett drygt år sen, om att snabbt slå ut USA-kongressen. (”Kommentarer”, Nya Argus 3/2022) ▶︎ Putin ”kräver” + Från mediefältet: Putin vet mycket väl att den hotfulla retoriken fungerar kontraproduktivt, ifall man skulle ta hans uttalade mål att dämma upp Natos inflytande på orden. (”Kommentarer”, Nya Argus 1–2/2022) ▶︎ Onödigaste debatterna 2021 – hela listan!! Vita havet, frukostgate, fulhetsdebatten – fjolårets mest umbärliga strider. (Nya Argus 1–2/2022) ▶︎ Pedanternas välde: Riktig rasism och riktiga övergrepp riskerar drunkna när PK-pedanter får vittring på blod; man vill ju vara med, man vill vara ”någon”. (Kolumn, Ny Tid 1/2022) 2021▶︎ Lämnar ut sin egen uselhet! ”Paradoxalt, och ironiskt, att just termen ”autofiktion” har kommit att slå igenom nu under 2000-talet, eftersom misstänksamheten mot det andra ledet i ordet – ”fiktion” – på nytt vuxit. Strängt taget får det i en genomförd cancel-kultur inte finnas fiktion.” (Ny Tid 12/2021) ▶︎ Insändare: Kvantitet är inte automatiskt kvalitet. HBL:s ledning varslar om minskning med 20–25% av kritiska texter om bildkonst, musik och dans samt om icke-finlandssvensk litteratur och scenkonst. (Hufvudstadsbladet 20.12.2021)
▶︎ Demokrati 2021. Årsöversikt: ”Om vi i misstag har ”röstat” fram en destruktiv makthavare över våra digitala liv måste vi i demokratins namn också kunna avsätta dessa cyberkejsare.” (”Kommentarer”, Nya Argus 12–13/2021) ▶︎ Om HBL:s andel i ministermordet 1922. Mördaren hade i HBL läst fake news om minister Ritavuori. (Insändare, Hufvudstadsbladet 20.10.2021)
▶︎ Med spionen i fickan. Officiellt ska hacker-programmet Pegasus förebygga brott. I verkligheten används det för att begå brott, inklusive mord. (”Kommentarer”, Nya Argus 11/2021)
▶︎ Att exportera modernitet. I Afghanistan har feminismen beskrivit en kraftigt sågande rörelse under de senaste 100 åren, under kungars, Sovjets och USA:s moderniseringsförsök. (”Kommentarer”, Nya Argus 10/2021) ▶︎▶︎ Debatt: ”Kulturen och de små skillnadernas narcissism”. Det är knappast en mänsklig rättighet att gå på konsert i ett folkhälsokritiskt läge. (Hufvudstadsbladet 9.9.2021) ▶︎▶︎ Debatt: ”Kulturens försvarare verkar ha tappat all markkontakt”. Visst finns det skäl att diskutera coronarestriktionerna ur rättvisesynvinkel, men kulturen ska stödas för att den är kultur, inte för att den sysselsätter och bidrar till BNP. (Hufvudstadsbladet 2.9.2021) ▶︎ Till statsfeminismens lov. Mord på kvinnor är ett starkt tabu i vårt samhälle, även om det kan se annorlunda ut i rubriker. Med mera statsfeminism kan tabut förstärkas ytterligare. (Kolumn, Ny Tid, juni 2021) ▶︎▶︎ Det intersektionella ”hotet”. I en ledare i Helsingin Sanomat, som tidningen senare bad om ursäkt för, framställdes intersektionellt tänkande som ett hot inom universiteten och jämställdes med 70-talets stalinistiska åsiktsterror. (”Kommentarer”, Nya Argus 7–8/2021) S,▶︎ Att backa in i framtiden. Regeringens sits – alla regeringars – är nu att i varje ögonblick gissa vart smittkurvan är på väg och att, så snabbt som tanke och lag tillåter, svara med rätt rattrörelse. (”Impuls”, Hufvudstadsbladet 12.3.2021)
▶︎ Vaccin/frihet. Hårdraget verkar Anita Goldman (DN 23.2.2021, bilden t.v.) se det som en demokratisk rättighet att smitta sina medmänskor med en potentiellt dödlig sjukdom. (”Kommentarer” Nya Argus 3–4/2021) ▶︎ Eftertankar till en riksrätt. Senatens medlemmar var inte bara potentiella offer för lynchmobben – de flesta av republikanerna var samtidigt medbrottslingar genom åratals stöd för den huvudåtalade, inklusive, in i det sista, myten om valfusk. (”Kommentarer”, Nya Argus 3–4/2021) ▶︎▶︎ Förbättrad verklighet? – om genvägar i dramadokumentär film. Poetiska friheter och dramaturgiskt fiffel för att förtäta ett skeende kan ibland vara OK, men det är en balansgång som lätt slår över i ideologiska fördomar. Som exempel filmerna The Dig och Werk ohne Autor. (”Impuls”, Hufvudstadsbladet 25.2.2021)
▶︎ Om det hade varit på riktigt? I europeiska länder med flera än två stora partier fungerar exemplet med Trump, Republikanerna och Capitolium den sjätte januari 2021 förhoppningsvis som en varning för den ’gamla’ högern om vad en allians med populisterna kan leda till. (”Kommentarer”, Nya Argus, 1–2 2021) ▶︎ Missade nyliberala lektioner. Privata händer har getts alltför stort inflytande på grundläggande samhällsfunktioner bland annat i fallet med coronavaccinet. (”Kommentarer”, Nya Argus, 1–2 2021)
▶︎▶︎ Militärkupp i USA avvärjd med en hårsmån. Trump kunde ha lärt sig något av sextiotalsfilmen Seven days in May: för ett kuppförsök behövs flera fanatiska proffsgeneraler, färre hobbymilitära knäppskallar. (”Impuls”, Hufvudstadsbladet 28.1.2021) ▶︎ Smittans liberalism. Många reagerar med magkänslan mot direktiv från myndigheterna och en del tycker det är tufft och rebelliskt att utmana det löjligt fogliga kollektivet. Några utvecklar hela sofistikerade försvarstal för en attityd som i grunden är tanklös, men som de bygger ut med halvtänkta tankar om ”individens frihet”. (Kolumn, Ny Tid, januari 2021)
2020▶︎ Julpredikan 2020. År 221 hittade en munk på att förlägga Jesus födelsedag till december, ett par dagar efter vintersolståndet. Strikta kristna var länge kritiska, i England var julfirandet förbjudet mellan 1645 och 1660. (Publicerad som ”Nästan alla julens symboler är hedniska – kristendomen har bara approprierat dem”, Hufvudstadsbladet 22.12.2020) ▶︎ Influencerns nya kläder. Är inte ”lögn” ett alltför högtidligt ord när influerare som Trump talar? Avgörande i Kejsarens nya kläder-typen av desinformation är inte vad publiken ser, utan utsagepositionens auktoritet. (”Kommentarer”, Nya Argus 12–13/2020) ▶︎ Årsöversikt 2020. Från Luanda Leaks i januari till ”They want a communist form of government” (Trump) i december. (Nya Argus 12–13/2020) ▶︎▶︎ HBL väljer chefredaktör. ”I spetsen för ett seriöst medium vill vi se en framstående publicist som redan åtnjuter respekt bland läsare och kolleger”. (Insändare, Hufvudstadsbladet 22.11.2020) ▶︎ Svarta svanars val. Valåret 2020 i Förenta Staterna har präglats av oförutsedda inslag, så kallade svarta svanar. Den första var pandemin. (”Kommentarer”, Nya Argus 10–11/2020)
▶︎ Belästa radioessäer på finska. Två av mina favoriter bland radioessäister var på hugget igen i somras: ”Maisteri Lindgren” (Yle 1) och Tommi Liimatta (Yle Puhe). Varför är ambitionsnivån på YLE Vega så mycket lägre? (”Vill Yle Vega skydda finlandssvenskarna från kunskapens frukt?”, Hufvudstadsbladet 22.9.2020) ▶︎▶︎ Visa mig ditt ID. Trots att alla – t.o.m. Grundfinnarna – hävdar motsatsen för egen del, bedriver vi alla identitetspolitik. Eller snarare i pluralis: vi har alla en lång rad identitetspolitiska agendor. (Kolumn, Ny Tid 19.9.2020) ▶︎ Den politiska biten. Finland och Sverige råkade gå in i pandemin med socialdemokratiskt ledda regeringar. Eftersom våra tryckta media domineras av borgerlig-liberal dagspress, pyr här en konflikt. (”Kommentarer”, Nya Argus 7–8/2020) ▶︎ Magiskt coronatänkande: två exempel. "Det är möjligt att svenskar skulle klara förbud och hårda restriktioner sämre än andra" trodde en SvD-ledarskribent i april. Fantasier om nationalkaraktärer har m.a.o. återuppstått, liksom fantasin att viruset "vill" något. (”Sista ordet”, kolumn, Ny Tid, maj 2020)
▶︎ Snö över Stockholm. Om Monica Zetterlunds (bilden) fina låt "En gång i Stockhom" (text Beppe Wolgers, musik Bobbie Ericsson) som fick noll poäng i Eurovisionsschlagertävlingen 1963 (Hufvudstadsbladet 16.5.2020) ▶︎ Världsfilm i vardagsrummet. "Fem filmer Finnkino aldrig kommer att plocka upp. Skapa din egen filmfestival med alternativa strömningstjänster" (Hufvudstadsbladet 1.5.2020) ▶︎ Plan C. Om otyglad kapitalism är plan A och någon form av fördelningspolitik plan B, så har stora delar av mänskligheten nu tvingats att anta plan C. (”Kommentarer”, Nya Argus 5–6/2020) ▶︎ Vampyrerna kommer. Reflektioner över Werner Herzogs film Nosferatu: Phantom der Nacht (1979) i dagens pandemiläge (Nya Argus 5–6/2020) ▶︎▶︎ Myten om Någonstans. Är inte termerna 'anywheres' och 'somewheres' bara en mjuk variant, till synes mera salongsfähig, av populisternas språkbruk om det ’rena folket’ kontra den ’korrupta eliten’? (”Kommentarer”, Nya Argus 3/2020)
▶︎ Gontjarovas revansch. Stor utställning våren 2020 på Ateneum, Helsingfors: ju flera verk av Natalja Gontjarova (1881–1962) som kommer fram i ljuset, desto självklarare framstår hennes centrala plats i det tidiga 1900-talets avantgarde. (”Panoptik”, Nya Argus 3/2020) ▶︎▶︎ Ärligt talat, kanske Helene brydde sig? Att alla talar finska i Schjerfbeck-filmen kan förstås kännas bittert, men det måste fortfarande vara möjligt att se film som konst (svårt), inte enbart som språk- eller sexualpolitik (enkelt). ("Kulturdebatt", Hufvudstadsbladet 25.1.2020)
▶︎▶︎ Fantasi och tendens i ”Chernobyl”. Den berömda miniserien gör det sovjetiska samhället 1986 flera grader mera exotiskt, omänskligt och bisarrt än det var – i samma anda som kalla krigets sci-fi-alster. ("Kulturdebatt", Hufvudstadsbladet 9.1.2020) ▶︎ Gatans globala parlament. Trettio år efter demonstrationerna i DDR och Berlinmurens fall präglas nyhetsbilden igen av massiva folkliga protester – nu främst på andra, och rekordmånga, håll i världen. 2019 blev ett av de ’galna’ åren. (”Kommentarer”, Nya Argus 1–2/2020) ▶︎▶︎ En riven historia. Fyller Ny Tid 75? Om kontinuitet, diskontinuitet och svart fotopapper. (Ny Tids 75-årsnummer, januari 2020) 2019▶︎ Instabila ledare. Går Trump oskadd också genom sitt senaste brott, sveket mot kurderna i Syrien, som till konsekvenserna överträffar alla de tidigare? Trump är inte ensam om att nu sitta på en vacklande tron som populistledare. (”Kommentarer”, Nya Argus 9–10/2019)
▶︎ Anteckningar apropå antikens avskaffande. Kommentar till en skoldebatt i Sverige. Är inte antiken redan avskaffad? Å andra sidan: genomsyrar den inte vår populärkultur till den grad att redan våra barn suger in och anammar den intill perfektion? (Kåseri, Nya Argus 9–10/2019)
▶︎▶︎ Resa mot trender. Europeisk odyssé 2019. Om megatrenderna klimatpolitik och högerpopulism, sedda under en resa med DN-tåget Stockholm–Venedig. (Webbkolumn, Ny Tid september 2019) ▶︎▶︎ Identitetspratet. Höger- och vänsterdebattörerer är sällan så ofrivilligt eniga som i sina fördömanden av identitetspolitiken. (”Kommentarer”, Nya Argus 8/2019)
▶︎▶︎ En tidig varning för nazismen. 2015 återfanns på en loppmarknad den bortglömda, satiriska, antinazistiska stumfilmen Die Stadt ohne Juden, gjord redan 1924. (Essä, Hufvudstadsbladet 19.7.2019) ▶︎ En vanlig lördag. En Tjernobyl-film från 2011, nästan okänd i Västeuropa frånsett Tyskland. I fokus står här egentligen inte alls det teknologiska katastrofdramat – kontrollrummet, orsakerna till härdsmältan, släckningsarbetet. I stället handlar filmen om två ungdomar och ”vardagslivet”. (Nya Argus 8/2019) ▶︎▶︎ Makten och magkänslan. Lite begreppsanalys: ibland används ordet "makt" på ett besynnerligt sätt, som om all makt var förtryck och av ondo. Magkänslan ses däremot av somliga som nåt extra fint. (Kolumn, Ny Tid 6–7/2019)
▶︎▶︎ Klassikernas Halla-aho-figurer. En verklig, nulevande gestalt som Jussi Halla-aho kan få konturer, ett historiskt djup om man föreställer sig honom som en figur i en rysk 1800-talsroman. (”Kommentarer”, Nya Argus 6/2019) ▶︎ Rekylpolitik. Att energiskt driva sin sak kan leda till att resultatet blir den totala motsatsen till det man tänkt sig. Några aktuella exempel på ”historisk ironi” är marknadsmodellen, Brexit och Bouteflika. (”Kommentarer”, Nya Argus 5/2019)
▶︎ Sodoma e Gomorra: A whole Lot of love. 1950-talets Hollywood-spektakel tog sig väldiga friheter när Gamla testamentets obscena, ofta rent ut sagt rivoga skrönor om alkohol, månggifte och incest skulle förvandlas till trevlig familjeunderhållning för högerkristna. (Nya Argus 5/2019) ▶︎ (Med Ann-Christine Snickars:) Sorgen, väninnan och livets skönhet. Finlandssvensk prosa 2018. Boköversikt (Nya Argus 3–4/2019) ▶︎ Tre frågor till en spökvårdare. Klass, profit och svenska initiativ mot "vinst i välfärden" – tre aspekter som ännu inte belysts tillräckligt i den finländska vårddebatt som nu äntligen vaknat. (”Kommentarer”, Nya Argus 3–4/2019) ▶︎ Troll i politiken. Om trollfabriker och -fenomen i öst och väst, från forntida religioner till dagens makedonska gymnasisters Trump-kampanj. (”Kommentarer”, Nya Argus 1–2/2019)
2018▶︎▶︎ 1968 – en revolution. Också i språket. Förbluffande många av "modorden" från 1960-talet är idag helt normala – ett tecken på att delar av kulturrevolutionen blivit bestående. (Essä, Hufvudstadsbladet 27.12.2018) ▶︎ 1918 och Nya Argus. Hans Ruin 1918 och Eirik Hornborg 1928 nyanserar i viss mån den vita bilden av inbördeskrigets ”motståndare”. I andra avseenden framstår Argus-skribenterna under 1900-talets början ändå som fångar i sin tids och sin klass föreställningar. (”Kommentarer”, Nya Argus 12/2018) ▶︎ När gör det skillnad? Mordet på Khashoggi blir knappast strået som knäcker kamelens rygg, men har nog skapat en PR-svacka för Muhammed bin Salman och hans partner Trump. På liknande sätt gick Lappo för långt 1930 med skjutsningen av presidentparet Ståhlberg. (”Kommentarer”, Nya Argus 12/2018)
▶︎▶︎ Slö populistisk förfalskning. Schjerfbeck har postumt blivit finskspråkig, vilket i dagens läge smakar stöd till Perussuomalaiset och De Blå. Men är all kulturell appropriering av ondo? (”Kulturdebatt”, Hufvudstadsbladet 24.10.2018) ▶ Centerextremism. När det politiska fältets mittpunkt glider högerut ses traditionella vänsteraktörer i borgerliga media plötsligt som ”yttervänster”. (”Kommentarer”, Nya Argus 9/2018) ▶︎ Mellanbokslut: 10 år. Varje gång Nya Argus redaktion får in ett suveränt manuskript som vi inte ens har beställt, ser vi det som en bekräftelse, i viss mån också ett tack för tidigare utfört arbete. (”Kommentarer”, Nya Argus 9/2018) ▶ Fyra dagblad om dagen. Rikssvenska morgontidningarna DN och SvD drev intensiv kampanj mot socialdemokratin, (S), före riksdagsvalet trots att högerpopulistiska (SD) flåsade i nacken. Svårt att föreställa sig motsvarande i finländska HS eller Hbl. (”Kommentarer”, Nya Argus 8/2018) ▶︎▶︎ Fångad av en stormvind. Två av höstens böcker vittnar om grava missgrepp i ledningen för Hufvudstadsbladet och Söderströms förlag. Borde ägaren / delägaren Konstsamfundet ha ett hum om hur kulturfältet fungerar? (”Kommentarer”, Nya Argus 8/2018) 
▶ Är de Clérambaults syndrom mannens öde? – kommentar till Joel Backström. Om filmen À la folie och #metoo i termer av mansrollsbetingad signalblindhet, att pojkar och män uppfostras till bristande förmåga att ’läsa av’ sina medmänskor. (Kolumn, Ny Tid 8/2018) ▶︎▶︎ Retro-mode. Det är flera planeter än 1918 som hamnar i linje i år, 2018. Marx fyller 200 och det stora europeiska revolutionsåret 1848 firar 170, liksom Kommunistiska manifestet. (”Kommentarer”, Nya Argus 5–6/2018) ▶︎ Det främmande huset. ”Ljubov” – en essäfilm om kärlek. Om denna okända kontinent där så få har varit och så många gått under. Ny Tid 6–7/2018 ▶︎ En akademisk fråga. Svenska Akademien har på sistone aktualiserat många gamla fina svenska ord, som självskadebeteende och débâcle. (”Språkvårdshörnan”, Nya Argus 4/2018) ▶︎ Vit-tvätt. Efter inbördeskriget 1918 sopade vinnarna igen spåren av den vita terrorn och det administrativa ihjälsvältandet av 13.000 fångar i koncentrationslägren. Bara de röda hade enligt de vita stått för "barbari". (”Kommentarer”, Nya Argus 4/2018) ▶ Bödelns egna ord. Kommentar till Erik Grotenfelts berömda brev hem från Västankvarn 1918. Författaren lät avrätta ett 60-tal röda fångar på löpande band, bland dem minst 6 kvinnor. (Nya Argus 4/2018) 
▶ Två röda röster. Varken Anna Forsström (bilden) eller Gunnar Mörn bar vapen under inbördeskriget 1918, men bägge fängslades efter de vitas seger och Mörn avrättades för sina skriverier i Åbotidningen Arbetet. Utdrag ur dagböcker och andra texter + bakgrund. (Nya Argus 4/2018) ▶ Smala marginaler. Är det moraliskt försvarbart att regeringen Sipilä, med stöd i några få rösters övervikt i riksdagen, försöker montera ner välfärdssektorn i Finland? (”Kommentarer”, Nya Argus 2–3/2018) ▶ Kriminella jurister skor sig ekonomiskt på flyktingars nöd och deras okunskap om sina rättigheter (”Kommentarer”, Nya Argus 2–3/2018) ▶ Bruk av 1918. Aspekter på inbördeskriget som historiebruk. (”Kommentarer”, Nya Argus 1/2018) ▶︎▶︎ 1918 i prosa – några tips (1–2). Kort översikt av finlandssvensk fiktions- och dokumentärprosa om inbördeskriget. (Ny Tid januari och februari 2018)
2017▶︎ Från velourpappa till grottman. Om den nu (nästan) glömda Kulturmannen och om sprickan i #metoo-diskussionerna, som beror på två helt skilda infallsvinklar: den kulturkritiska och den straffrättsliga. (”Kommentarer”, Nya Argus 11-12/2017)
▶︎ Självständigt. Borde vi fira självständighetsdag redan 18 juli, inte 6 december? 18 juli 1917 beslöt lantdagen att själv ta makten i Finland. (”Kommentarer”, Nya Argus 9–10/2017) ▶︎ Zon 6. På 1950-talet Kinsey-rapporten, på 2010-talet #metoo-kampanjen. Revolutioner inträffar när förtrycket redan börjat krackelera. (”Kommentarer”, Nya Argus 9-10/2017) ▶︎ 18 augusti, Åbo. Stora nyhetsmedia kunde mera resolut ha lyft fram dem som försökte stoppa knivattacken. Det hade undergrävt den xenofoba reaktionen (”Kommentarer”, Nya Argus 7–8/2017) ▶︎ Snällism och chauvinism. Paul Lillrank, HBL:s egen Halla-aho, försöker introducera begreppet ”snällism” som motsvarighet till det finska skällsordet ”suvakki” (”Kommentarer”, Nya Argus 7–8/2017) ▶︎ Business as USuAl? Gör det en skillnad om en Obama eller en Trump sitter vid spakarna i Vita Huset? (”Kommentarer”, Nya Argus 6/2017) ▶︎ Test: Vilken typ av statsman är du? Kolla här vem du liknar mest – Sipilä eller Trump? (”Kommentarer”, Nya Argus 6/2017) ▶︎▶︎ Medierapport 2017. Vilka redaktioner lönar det sig att följa med, var kan man hämta info och tankar? (Kolumn, Ny Tid augusti 2017) ▶︎ Migration: Paul Lillranks tre misstag. (Insändare, Hufvudstadsbladet 18.7.2017) ▶︎ Existentiell coaching i det nya Ryssland: Viktor Pelevins Tjapajev. Om Viktor Pelevin och hans roman Чапаев и Пустота, ordagrant ”Tjapajev och Tomheten”, en sjudande cocktail av rysk naturalism, fantasi och satir från 1996. En Gogol för dagens Ryssland? (Nya Argus 5/2017) (pdf) ▶︎ 100
år + Idus Martiae: 100 år sedan februarirevolutionen –
kommentar till Gunnar Castréns ledare ”Idus Martiae” i Nya
Argus 1917 (”Kommentarer”, Nya Argus 4/2017) (pdf) ▶︎ Med
nationen som noja. Recension av Kansallisen katveesta.
Suomen kirjallisuuden ylirajaisuudesta (Finsk Tidskrift
3–4/2017) ▶︎ Problemet De Andra + Smartaste populist-tipsen! Rasism kan inte bekämpas genom rasism mot rasisterna. Konflikten är asymmetrisk (”Kommentarer”, Nya Argus 3/2017) (pdf) ▶︎ Motkrafterna. Massiva demonstrationer mot Trump är en början, men bara början. Plus: Lokala frågor: Konstsamfund på krigsstigen. KSF Media gillar inte rapporteringen om KSF Media. (”Kommentarer”, Nya Argus 1-2/2017) (pdf) ▶︎ Min vecka som Grundfinne. Vi grundfinnar vill ha en bättre framtid. Men framför allt vill vi ha ett bättre förflutet. (Satirisk kolumn, Ny Tid 1/2017) 2016▶︎ De två kulturerna. Välkommen till TrumpWorld! (”Kommentarer”, Nya Argus 10-11/2016) (pdf) ▶︎ Management by Persu. Svansen viftar på hunden när den allra mest främlingsfientliga delen av Perussuomalaiset / Grundfinnarna nu dikterar partiets, regeringens och hela Finlands anti-asylpolitik. (”Kommentarer”, Nya Argus 8/2016) ▶︎ Demagogi, demokratur, despoti. Målmedvetna despoter som Vladimir Putin, Recep Tayyip Erdoğan, Viktor Orbán, Jarosław Kaczyski. Ansvarslösa demagoger som Donald Trump, Boris Johnson, Nigel Farage, Marine le Pen, Benjamin Netanyahu, Timo Soini. Har politiken blivit alltför personcentrerad? (”Kommentarer”, Nya Argus 8/2016) ▶︎ ▶︎ Korta formulär. Feminismen har gått för långt! Dessutom är en granskning av KSF Media på väg (Nya Argus 5–6/2016) ▶︎ Min vecka med Mindfulness. Den saboterades först av tankar på regeringen, sen av filmen Hope. (Sarkastisk kolumn, Ny Tid 6–7/2016) ▶︎ Hbl och revolutionen. Ska man visionera vilt, borde delar av den allt hårdare trängda redaktionen på Hufvudstadsbladet förstås handla som kollegerna på före detta monopolförlaget Schildts & Söderströms i fjol – lösgöra sig från ägaren och skaffa en ny. (”Kommentarer”, Nya Argus 3/2016) ▶︎ Kritiken. Kanske det intressantaste med den postmoderna verkligheten är att den härskande klassen nu tycks härska helt utan självreflektion. (Kolumn, Ny Tid 2/2016) ▶︎ Apropå halmgummor: svar till Paul Lillrank. Insändare, Hufvudstadsbladet 11.2.2016) ▶︎ Vi har ett problem — och det är inte flyktingarna. Istället för att be Sverige om ursäkt – eller åtminstone ödmjukt tacka för att landet tagit emot tiotusentals asylsökande – hörde president Niinistö i Stefan Löfvens ord det som många finländare gärna vill höra: Sverige är blåögt. (”Kommentarer”, Nya Argus 1–2/2016)
2015▶︎ Hösten 2015 vände det. Sex punkter om ett opinionsskifte. Bland alla dåliga nyheter om rasism mot asylsökande gäller det att urskilja de goda nyheterna: medborgarsamhället och journalistiken har stått rycken (”Kommentarer”, Nya Argus 11–12/2015) ▶︎ Korta formulär: korta langor om SSS-regeringen, järnvägen & Finlands varumärke (”Kommentarer”, Nya Argus 11–12/2015) ▶︎ Förlagsfission – beror den massiva författaruppslutningen kring det nya utbrytarförlaget ”Förlaget” på Parkinsons lag inom de fondbackade institutionerna? (”Kommentarer”, Nya Argus 10/2015) ▶︎ Det kunde vara vi. Attityder till Grekland – om de två vitt skilda narrativen kring eurokrisen och om den bedrövliga okunskapen om den europeiska debatten i finländska mainstream-media (”Kommentarer”, Nya Argus 8/2015) ▶︎ Mare nostrum – Medelhavets båtflyktingar och Finlands riksdagsval – två katastrofer inom två dagar (”Kommentarer”, Nya Argus 5–6/2015) ▶︎
▶︎ Lögnens förfall – tre aktuella exempel på politiska ’superlögner’ (”Kommentarer”, Nya Argus 4/2015) ▶︎▶︎ Författarna och Ny Tid – en nära relation. Fakta och minnen (Ny Tid 3/2015 + Garoff & Wass (red): I samvetets republik – Ny Tids 70 år som bångstyrig världsförbättrare (2015)) ▶︎ Bonk-lösning i tidningsvärlden – om KSF Medias satsning på defunktionalisering av produkterna och på nya chefsposter. (Kolumn, Ny Tid 2/2015) ▶︎ Avrättning av en clown – om märkliga ”skyll er själva”-kommentarer till massakern på satirtidningen Charlie Hebdo. (”Kommentarer”, Nya Argus 1/2015) ▶︎
2014▶︎ De flyttar gränserna. Donbass, Gaza, Kalifatet – tre konflikthärdar som på var sitt sätt handlar om att flytta på existerande gränser. (”Kommentarer”, Nya Argus 9–10/2014) ▶︎ Bland granatäpplen och myrra: hur den arabisk-judiska konflikten skildras i spelfilmer (Ny Tid, november 2014) ▶︎ Tre frågor om Tre systrar: Lars Sunds nya roman skriver fantasifull arbetarhistoria från en efterkrigsepok som inte skildrats så ofta (Ny Tid, november 2014) ▶︎ Bojkott fungerade mot Sydafrika: Frankrikes tidigare statsminister Dominique de Villepin uppmanar till ekonomiska sanktioner mot Israel (”Impuls”, Hufvudstadsbladet 9.9.2014 (inskickad 8.8)) ▶︎ Kulturmannen är tillbaka. (Men varför?) – Att räkna procent per kön är så 1995. Uppdatering av en gammal text från 1995 om kulturmatriarkatet Svenskfinland. (Kolumn, Ny Tid augusti 2014) ▶︎ Ett grundskott mot nyliberalismen. Politisk ekonomi efter Piketty: Piketty-effekten visar att detta är fakta vi har väntat på. (”Kommentarer”, Nya Argus 7/2014) ▶︎ Varma och kalla kranen. Dragkamp om Ukraina (2): Ytterligare tankar inför presidentvalet 25.5. (”Kommentarer”, Nya Argus 6/2014) ▶︎ Dragkamp om Ukraina: Sjutton punkter om Majdan-revolutionen 2014 och kontrarevolutionen i Donbass, som paradoxalt nog har samma orsaker. (”Kommentar”, Nya Argus 4-5/2014) ▶︎ ▶︎ Vi som ser allt: vi tror att all film är tillgänglig för oss – det är en ideologi som döljer den enorma skevheten. (Kolumn, Filmjournalen 1/2014) ▶︎ Kärleken och 2.400 kronor/år: filmaktuella Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken är som eld och bensin. (Kolumn, Ny Tid 11.4.2014) ▶︎ De tre yttranderymderna: om kvalitetsjournalistikens(?) framtid – ett försök att politisera snacket kring media, digitalisering och print. (”Kommentarer”, Nya Argus 3/2014) ▶︎ ▶︎ Haren i strålkastarljuset – manifest för en återuppväckt filmkultur: hur skapa offentlighet för världen utanför Oscargalan? (Ny Tid 28.2.2014) ▶︎ Chomsky eller Žižek? – om en dispyt mellan två vänster-ikoner. (”Kommentarer”, Nya Argus 1–2/2014) ▶︎ Människan som skalv – om Mathias Rosenlunds debutbok i skenet av tidigare ”bekännelser” och rapporter. (”Kommentarer”, Nya Argus 1–2/2014) ▶︎ Barbro Teir och överbyggnaden: Konstsamfundets nya mediechef citerar Marx, fast rätt konstigt. (”Impuls”, Hufvudstadsbladet, 13.2.2014) ▶︎ Tove Jansson + Atos Wirtanen = mera sant än vi trott: om Tuula Karjalainens Tove Jansson-biografi. (Ny Tid januari 2014) ▶︎ Mot nya pixlar: ge Kritikern en plats i TV. Tillbakablick på Pixel och Boktid inför de nya kultuprogrammen 2014. (”Kulturdebatt”, Hbl 4.1.2014) 2013▶︎ Filmkritik v. 2.0 – manifest för nytänkande: redaktionerna missar många viktiga filmer eftersom de låter sig styras av det begränsade bio-utbudet. (40% av texten publicerad som ”Varför endast biopremiärer?”, kolumn i Hbl 13.12.2013) ▶︎ Konstsamfundet under debatt: KSF skär ner i journalistiken samtidigt som 50 miljoner anslås för konstmuséet. (”Kommentarer/Lokala frågor”, Nya Argus 12–13/2013) ▶︎ TV-serier som strålar: kolumn om det nya ”Bequerel-testet” och om ryska klassikerserier i TV. (Ny Tid november 2013) ▶︎ Nya Argus sekulära tradition: om Rolf Lagerborgs religionskritik i Euterpe och Argus i början av 1900-talet. (Nya Argus 10–11/2013) ▶︎ Läsning 38: läsdagbok om Kjell Westös roman Hägring 38. (Ny Tid 26.8.2013) ▶︎ ▶︎ Fråga kultureliten: Kunde man visionera om bildade samtal i en finlandssvensk kontext? Tankar apropå SVT:s programserie ”Fråga kultureliten”. (Nya Argus 5/2013) ▶︎ Magkänslan: Kolumn om filmer som berört – två rumänska, en afghansk, en iransk, en italiensk, en fransk och en dansk. (Ny Tid april 2013) ▶︎ De senaste skandalerna + Aspekter på Bensowgate: Liten skandalogi apropå bl.a. Himanen, Hautala, Vatikanen och finlandssvenska stiftelsesvindlare. (”Kommentarer”, Nya Argus 4/2013) ▶︎ Framtiden för hen: Kåseri om ett wannabe-pronomen. Eller borde det vara ”Framtiden för henom”? (Nya Argus 4/2013) ▶︎ Blottarens seger och flykt: Kärlek och hat är det centrala i Johan Wredes bok om Henrik Tikkanen (Vasabladet 3.3.2013) ▶︎ Feministisk
sekularism: Kommer religionen tillbaka och är därmed
demokratin, inklusive feminismen, hotade? (”Kommentarer”, Nya
Argus 2–3/2013) ▶︎ Palme 2013?: Reflexioner kring Olof Palme, med utvikningar om Kekkonen och Obama. (”Kommentarer”, Nya Argus 1/2013) 2012▶︎ Gaza och Israel: debatt (Kolumn ”Pelare av eld” + svar på mothugg i Hufvudstadsbladet november 2012 – januari 2013) ▶︎ Kabelvärlden: ett filmfreaks försök att välja kabel-tv-kanaler. Utbudet är inte stort, som tur finns Silver. (Kolumn, Hbl) ▶︎ Sannfinska
bokhandeln: notis om Suomalainen Kirjakauppas
avskaffande av svenska böcker. (Kolumn, Hbl) ▶︎ Varken
alarmist eller hajpare: om Rasmus Fleischers Boken
och Biblioteket. (Nya Argus 12/2012) ▶︎ ▶︎ Den offentliga sektorns glamour: om nepotistisk privatisering och hur negativa publicitetsspiraler skapas för public service. (”Kommentarer”, Nya Argus 10–11/2012) ▶︎ Medlöparens
själ: recension av Sofi Oksanens roman Kun
kyyhkyset katosivat. (Ny Tid 30.9.2012) ▶︎
Syrisk
höst (”Kommentarer” Nya Argus 8/2012) ▶︎ Tankar
om S, R och K: om orden socialism, revolution och
kommunism. (Kolumn, Ny Tid 17.8.2012) ▶︎ Klassiker. Kanon. Chorell? Platsar den en gång så välkända författaren Walentin Chorell i kanon? (”Kommentarer”, Nya Argus 6–7/2012) ▶︎ ▶︎ Suomi – sant och sunt: om basfinnars nationalromantik. (”Kommentarer”, Nya Argus 5/2012) ▶︎ I
samma bransch: om politiker som skäller på
journalister. (”Kommentarer”, Nya Argus 4/2012) ▶︎ Demaskering:
om likheter mellan populister och kapitalister. (”Kommentarer”, Nya
Argus 2–3/2012) ▶︎ Spralliga
Proust: om Nina Companéez fräscha filmatisering av
Prousts På spaning efter den tid som flytt. (Kolumn, Hufvudstadsbladet
29.3.2012) ▶︎ ”Att jag är kvar? Det är just DET” – om Henry Parland-studierna i antologin Erhållit Europa / vilket härmed erkännes. (Hufvudstadsbladet 24.2.2012) ▶︎▶︎ Det vi en gång sett – 1918 på skärmen och duken. Om Peter Lindholms TV-version av Kjell Westös roman Där vi en gång gått och några andra 1918-relaterade filmer. (Ny Tid januari 2012) 2011▶︎ ”Pressmeddelande”:
kåseri apropå fusionen av S&S förlag. (Insändare, Hbl
8.10.2011) ▶︎ Förlagsmonopol – analys av fusionen. (”Kommentarer”, Nya Argus 10/2011) ▶︎ Översätta Numminen – om att återge M.A.Numminens egendomliga finska i två romaner som egendomlig svenska. (Ny Tid 2011) ▶︎ Fickor i tiden – om skum sommarläsning (kolumn, lysmasken.net 2011) ▶︎ Sven Willner – artikel i Biografiskt lexikon för Finland ▶︎ Christer Kihlman – artikel i Biografiskt lexikon för Finland ▶︎▶︎
Nyhetens
behag + PS. Ett sant Finland?. Om teknologisk-estetiska
revolutioner, med ett PS om ett revolutionerande riksdagsval där
Timo Soinis populister skrällde ("jytky"). (Nya Argus
4 / 2011)
▶︎ Mannens euro: trots goda avsikter ser t.o.m. feminister fortfarande mannen som statistisk norm. (”Impuls”, Hbl 31.5.2011) ▶︎ Terrorns dialektik: om att genom terror motverka sina syften. Exemplen Breivik, Tandefelt, Rote Armee Fraktion, Brigate Rosso. (Kolumn, Ny Tid 19.8.2011) ▶︎ ”Brandes
var här, vältalig, ämabel”. Finländska publicister om Georg
Brandes. Föreläsning, Brandes-seminarium, ▶︎ En
annan värld – här hemma. Det internationella som alternativ
2010▶︎ ”Moral är andras åsikter om det rätta”. de Beauvoir och Sartre – århundradets kärlekssaga 2 (Essä, Hufvudstadsbladet 20.4.2010) ▶︎ ”Konstnattskonstverket”. Den poetiska berättelsen om en oväntad installation på godsmagasinets vind i centrala Helsingfors 1990 (Kolumn, Ny Tid 29.4.2010) ▶︎ Skrivet med eyeliner – om det ”gotiska” spåret i finlandssvensk prosa (Nya Argus 5/2010) ▶︎ Satan är tillbaka i Moskva: om Michail Bulgakovs roman Mästaren och Margarita (Hufvudstadsbladet 13.7.2010) ▶︎ Klassikerbruk: om aktuella ryska TV-filmatiseringar av Dostojevskij, Turgenjev, Bulgakov, Rybakov, Sjalamov (”Kommentarer”, Nya Argus 6–7/2010) ▶︎ Det okritiska uppdraget: när författare ses som imagefigurer kan citat ur verk av t.ex. Astrid Lindgren och Laurie Anderson används utan att källan anges (Kolumn, Ny Tid 19.8.2010) ▶︎ Finns och finns inte – Om arbetarlitteratur och om Jarl Sjöblom. På 1960-talet skrev den rätt bortglömda författaren samtida arbetarskildringar. (Ny Tid 25.10.2010) ▶︎ Kyrkan missade moraltåget. (Insändare, Hufvudstadsbladet oktober 2010) ▶︎ Filmer från andra våningen: ”Politisk film som också är konstnärligt intressant, eller vice versa” av Shirin Neshat, Konrad Wolf, Jean-Luc Godard (Ny Tid, november 2010) ▶︎ Folket P och staten S: Invånarna i det före detta brittiska mandatet Palestina består i dag av två ungefär lika stora semitiska folkgrupper, ”P” och ”S”. (”Kommentarer”, Nya Argus 9–10/2010) 2009
▶︎ Författare vid vatten: situationskarta över finlandssvensk litteratur, teckning av Ika Österblad (Ny Tid september 2009) ▶︎ Dominanta marginaler: i dagens finlandssvenska litteratur är periferin i centrum. Översikt skriven för läsare i Sverige (00TAL, april 2009) ▶︎ «Undergroundbanornas lanternor»: Elmer Diktonius som översättare av nordisk modernism (Essä, Nordisk lyrikktrafikk, 2009) ▶︎Ängeln i Angkor: den schweiziske läkaren och cellisten Beat Richner har byggt upp fem barnsjukhus med gratis vård i Kambodja (kolumn, Ny Tid, augusti 2009) ▶︎ Vi är bedragare! – akt 2: ett slags fortsättning på essän Vi är bedragare! från år 2000 (Ny Tid, november 2009) ▶︎ Engdahls utprovningar: tankar kring Horace Engdahls essäsamling Ärret efter drömmen (Ny Tid, november 2009) ▶︎ Krisen på Hufvudstadsbladet (”Kommentarer”, Nya Argus 2/2009) ▶︎ Repressiv legitimering: ’debatt’ kan dölja brist på debatt (kolumn, Ny Tid, mars 2009) ▶︎ Mellanösternmetaforer (”Kommentarer”, Nya Argus 1/2009) ▶︎ Det ryska samvetet: kolumn om ryska TV-serier (”Impuls”, Hufvudstadsbladet) 2008▶︎ ▶︎ Lajfstajl – kolumn om tidskriften VOLT och borgarnas nya religion (Ny Tid) ▶︎▶︎ Ett jobb för Sektdetektorn – politisk sekterism belyst bl.a. i tre nordiska romaner. (Hedersomnämnande i Hans Ruin-essätävlingen 2008) ▶︎ SMS, vin och stipendiepengar – recension av Lena Linderborgs bok Sex, sprit och kulturfonden (Ny Tid) ▶︎ Finlandssvensk underground – eftertankar till ”10 tankar” (se 2007; kolumn, Ny Tid) ▶︎ Men hur små kretsar finns det egentligen? – om fondkretsar och andra kretsar (kolumn, Ny Tid, december) ▶︎ Teema – större än ni tror – opublicerad sammanfattning av vad YLE Teema visat under de första 7 åren; refuserad av Hufvudstadsbladet 2007▶︎ 10 tankar om det finlandssvenska Framtidsinstitutet. Essä om fonderna och makten (Hufvudstadsbladet) ▶︎ Majakovskij och Lili Brik: 1900-talets kärlekssaga. Recension av Bengt Jangfelt: Med livet som insats (Hufvudstadsbladet) ▶︎ Den där nervigheten. Om Claude Gorettas tv-film Sartre, l'âge des passions (2006) där passionerna i titeln framför allt politiska (Ny Tid, oktober 2007) ▶︎▶︎ Kön två. Frågan i de Simone Beauvoirs Det andra könet är varför ett av könen blev nummer två, hur andraplaceringen upprätthålls och hur rangordningen kan avskaffas. (Nya Argus 5–6 2007) ▶︎ Uppslagsverket Blaskor. Om Jarkko S. Tuusvuoris monumentala lunta om alla kulturtidskrifter som funnits och finns i Finland (Ny Tid) ▶︎ En lycklig serietecknare: Tove Jansson i Ny Tid. Essä om den första muminserien och förlagan, boken Kometjakten. (Jorden går under!, Tigertext 2007) ▶︎ Trollkontroll. Recension av Boel Westin: Tove Jansson. Ord, bild, liv (Ny Tid) ▶︎ Muminpolitik. ”Mumintrollet – rojalist eller socialist?” Rapport om diskussioner i Sverige (Ny Tid) ▶︎ Peters salong. Hommage till den legendariska Ny-Tid-redaktören Lodenius (Ny Tid) ▶︎ Ultra Argus. Scener ur 1920-talets kulturkamp. Essä om relationerna mellan de tidiga modernisterna och Nya Argus. (Nya Argus 9–10 2007) ▶︎ Diktonius – tillbaka i drift. Recension av Jörn Donner: Diktonius. Ett liv (Ny Tid) ▶︎ TV eller vänner? Analog TV upphör, får jag tillbaka mina vänner? Sammanfattning av vad YLE Teema visat under de första 5 åren. (Kolumn, Ny Tid) ▶︎ Mot missmodets mode. Debatt (Ny Tid) 2006
▶︎ Om kvinnor och om natten: essä om kvinnoskildringar i Tusen och en natt (bilden) (Nya Argus 6/2006 och antologin Tanke och begär) ▶︎ Södergran, norrmän och tung industri: Om Kjartan Fløgstads vindlande roman Grand Manila som till överraskande stor detl utspelar sig i Finland 1918 (Hufvudstadsbladet, november 2006) ▶︎ Fusionsvisionen: ”Ansöker härmed om 40,3 miljarder för arrangerande av hemligt seminarium Finlandssvensk Sammanslagning”. (Hufvudstadsbladet, oktober 2006) ▶︎ Ett talande svin: Viivi och Wagner, en surrealistisk twist på ”familjeserien” (Ny Tid, oktober 2006) ▶︎ En mymlas förvandlingar: Det största mysteriet i Muminböckerna tyckte jag var produktionsförhållandena. Varifrån kom käket? (Hufvudstadsbladet, 2006) ▶︎ Min kamp mot manligheten: essä i antologin Mandomsprov (red. Philip Teir & Mårten Westö) ▶︎ Manlighet? Vad är det? Bidrag i Astra Nova 1/2006 ▶︎ Mjölkbojkotten är bra. Efter Muhammed-karikatyrerna. Ny Tid, februari 2006 2005▶︎ Den fiktiva stadens fiktiva språk – essä om fruktan för finskan i finlandssvensk litteratur (Hufvudstadsbladet)
▶︎ ”Jag är våldsamt uppdragen och forcerad” – essä om känslospår i tre finlandssvenska 1960-talsromaner (Lundberg, Kihlman, Alopaeus) (Hufvudstadsbladet) ▶︎ ”Och likt fotografier, min älskade” – om Henry Parlands roman Sönder, aktualiserad av Per Stams utgåva (Hufvudstadsbladet) ▶︎ Två plus djur – recension av Johanna Holmströms novellsamling Tvåsamhet (Hufvudstadsbladet) ▶︎ Cruellas dotter – om seriehjältinnan Nemi ("Popkolumn", Ny Tid) ▶︎ Du kan le – om hysteriskt positiva sånger från förr ("Popkolumn", Ny Tid) 2004▶︎ Att blotta är nödvändigt. Kihlmanåtikkanenåtikkanen: om den finlandssvenska självbekännartraditionen. (Horisont 4/2004) ▶︎ Tjechov och fyrken. Det häftiga med Tjechovs pjäser är nog att där hela tiden pågår en sådan otrolig mängd transaktioner. Med känslor, men också med egendom. (Essä, Hufvudstadsbladet 18.7.2004) ▶︎ (Med Charlotte Sundström:) Mellan Plädängen och Petroskoj. Tankar om finlandssvensk prosa år 2003. Boköversikt (Nya Argus 1/2004) ▶︎▶︎ Rött Fett Sextio. En dykning i Ny Tid-kultursidans ursprung (Ny Tids 60-årsnummer, 17.12.2004) ▶︎ Finland som blå trasmatta – om Peter von Baghs mastodontiska tv-dokumentär Sininen Laulu – Suomen taiteiden historia (Hufvudstadsbladet 23.3.2004) ▶︎ Konstroudarens ängslan – recension av Robert Åsbacka: Fallstudie (Hufvudstadsbladet september 2004) 2003▶︎ Vårt
behov av rotlöshet: Man talar om rötter, men vad är
det för fel på luftrötter? Essä (Vasa littfest 2002, publ. i
tidskriften Horisont 2003) ▶︎ En dröm om vad TV kunde vara – betraktelse över TV-serien Heimat och den 2003 relativt färska och okända kanalen YLE Teemas programutbud. (Hufvudstadsbladet) ▶︎ Kulturpolitik – en novell. (tidskriften KONTUR)
▶︎ Kulturens glastak. Recension av Sven Willners essäsamling Innanför eller utanför (Ny Tid, november 2003)
▶︎ Var det här allt? – recension av Johan Bargums novellsamling Avsked. (Hufvudstadsbladet) ▶︎ Vi ses i My Lai. En massaker 1968 blev symbolisk för USA:s Vietnamkrig. (Hufvudstadsbladet 15.10.2003) ▶︎ Stökig modernism och snälla svenskar – recension av Peter Luthersson: Svensk litterär modernism. (Hufvudstadsbladet) ▶︎ Hurtiga och trasiga: i den litterära Arvid Mörne-tävlingen är pristagarna alltid unga kvinnor från Österbotten. (”Impuls”, Hufvudstadsbladet) ▶︎ Från kaxtjej till kontrollfreak — Linda Skugge-krönikor 1998–2001. ”Mycket av Skugges charm och gräslighet ligger i detta att ett tonfall av missnöjt fjortisgnäll, vadå hänsyn, krockar med reella, helt viktiga frågor.” (”Recension, Göteborgs-posten 11.3. 2003) 2002
|
|
▶︎▶︎Serien ”Mitt Amerika” 1–5 juli-augusti
2001 1.Kalla krigets lilla katekes. ”Mitt Amerika” (1/5) om tidskriften Det Bästa och Joanne P. Sharps Reader's Digest-studie Condensing the Cold War. (Hufvudstadsbladet 30.7.2001) 2. En postmodern Bellman – made in U.S.A: om Frank Zappa (”Mitt Amerika” 2/5) (Hufvudstadsbladet 6.8.2001, omtryckt i boken Rocksidans hämnd. All smuts 1985-2002 (2002)
3. Poesi är ett virus. Som smittar oralt: om performance-konstnären Laurie Anderson (”Mitt Amerika” 3/5) (Hufvudstadsbladet 13.8.2001) 4.
Ett Amerika med åtta fingrar: om den oväntat
subversiva tecknade TV-serien The Simpsons (”Mitt
Amerika” 4/5) (Hufvudstadsbladet 20.8.2001) 5.
Taggig tablett definierar dotterfeminismen: om
Alanis Morissette och den artikulerade tjejrockens
genombrott (”Mitt Amerika” 5/5) (Huvfudstadsbladet
25.8.2001) |
▶︎ Vi är bedragare! Är fi-fi-fiffel en finlandssvensk gren? Essä kring ett antal då aktuella exempel (Ny Tid 2000, även uppförd som enaktare av Teater Kennedy 2001)
▶︎▶︎ Över/kvinnorna. Dagens övermänska är enbart die Überweib – den ”starka kvinnan”, den goda, alltigenom positiva, som i filmer, böcker och soffprogram redan blivit kliché, banalitet. (Ny Tid 2000)
▶︎▶︎ Utan hemvist – lyckligtvis. Om Edward Saids självbiografi (Hbl 27.11.2000)
▶︎▶︎ Orwells krig – om George Orwells Hyllning till Katalonien, hans ögonvittnesskildring från spanska inbördeskriget. (Radio Vega 20.8.2000)
▶︎ Livsval i Åmål – essä om Lukas Moodysons film och text Fucking Åmål. (KONTUR 2000)
▶︎ Vår hemligaste litteraturhistoria. George C. Schoolfield skrev en tjock bok om hela den finlandssvenska litteraturen. Inget annat finlandssvenskt medium har kommenterat verket. (Nya Argus 3 / 2000)
▶︎▶︎ Ur Blondies hemliga liv. Feminist-ikonen Betty Friedan mörkade sin socialistiska bakgrund som facklig reporter när hon skrev The Feminine Mystique (1963). (Nya Argus 9–10 1999 / jan. 2000)
▶︎ Semester i folkhemmets undermedvetna: ”Hur underligt kan ett friluftsliv egentligen bli?”. Recension av Thomas Tidholms roman Semester med Sven. (Radio Vega-serien ”Jag läste häromdan”)
▶︎ 90-talets
Pocahontas-feminism: ”Är vi alltså tillbaka i förra
sekelskiftets kvinnorörelse, som var två: en för arbetarkvinnorna,
en för borgerskapet?”. Tankar om en tvetydig framgångshistoria som
nu är ”högklackad, rakad, lyft och pumpad”. (Ny Tid)
▶︎ Is
i bikinin: jämförelse mellan filmatiseringarna av Rick
Moodys The Ice Storm
(regi Ang Lee) och Monika Fagerholms Underbara
kvinnor vid vatten (regi Claes Olsson). (Hufvudstadsbladet
28.3.1998)
▶︎ Hip To Be Square: intervju med Thomas Warburton, författare, förläggare, översättare. (KONTUR 1998)
▶︎ Ett otal nya röster: Boken OTALT landar i Svenskfinland som en ny, 285 sidor tjock kulturtidskrift och den känns lika överraskande här som en UFO från en annan galax. (Ny Tid 1998)
▶︎ Hellre kultur än identitet: Finlandssvenskheten ska inte vara ett rum, utan en stad. Och en riktig stad är så stor att jag också kan gå vilse i den. (Kolumn, Rundadion och Nya Argus 1998)
▶︎ Det
vida rummets samuraj: stor intervju med essäisten
Johannes Salminen. (Ny Tid 21.2.1997, tillsammans med
Tapani Ritamäki)
▶︎ Fadermord ja – klappjakt nej: inlägg i debatt förorsakad av ovanstående intervju (Ny Tid 7.3.1997)
▶︎ Med seende ögon i Sibirien: Ryggsäcksresenären kommer redan av nödtvång närmare vanligt folk än business class-varianten; av samma nödtvång är Magnus Londen fri från snorkiga turistattityder. (Ny Tid 1997)
▶︎ Stulna skönheter: kolumn ”om farbröder, flickor, film och Kieslowski” (Hufvudstadsbladet 26.3.1997)
▶︎ Ret-stavningen: kåseri om stavningsimperialism (Hufvudstadsbladet 9.2.1997)
▶︎ Sex ytor av Janne Kubik: essä om Elmer Diktonius "träsnitt i ord" från 1932 (Kontur 1997)
▶︎
Anchee Min:
Röd Azalea och Farväl till Shanghai: om den kinesiska
tvångsarbetarens, filmskådespelarens och USA-immigrantens två
första böcker. (Rundradion och Ny Tid 1997)
▶︎ Enmansakademin
Sven Willner (bilden): stor intervju (Ny Tid,
tillsammans med Tapani Ritamäki)
▶︎ Ögonblicket
innan det banala hänt: samtal med författaren Kim Weckström
(KONTUR, tillsammans med Anna Rotkirch)
▶︎ Diktonius brev: ”Man får ett namn och blir en skrothög” (Ny Tid)
▶︎ Etnisk rensning, modell Finland – om mördandet av ryssar i Finland 1918 (Ny Tid 7.2.1996)
▶︎ Simone och Åsa. Åsa Mobergs dubbelbiografi om Simone de Beauvoir och henne själv. (Radio Vega)
▶︎ Teatermuséer och White Trash: kolumn om teatersituationen på finlandssvenskt håll (Ny Tid 5.12.1995)
▶︎ Könsbyte utan skavsår – Svenskfinland som kulturmatriarkat (Essä i skriften Brooar)
▶︎ Katharina
Blums förlorade heder – apropå drevet som fällde Mona
Sahlin, den s.k. ”Toblerone-affären” (kolumn, Ny Tid
24.10.1995)
▶︎ Tillbaka till futurismen: om Bengt Jangfeldts bok Den trettonde aposteln, nerslag i 1910- och -20-talets ryska avantgarde-miljöer (Ny Tid 20.3.1995)
▶︎ När skönheten kom till stan: Rapport från det internationella konstexpot ARS-95, Ateneum, Helsingfors (Ny Tid 28.2.1995)
▶︎▶︎ Nya tider i 50 år – en personlig titt (Ny Tids 50-årsnummer)
▶︎ Den andra de Beauvoir. Postumt publicerade brev förändrar bilden av de Beauvoir, bl.a. av hennes lesbiska förbindelser (Essä, Hufvudstadsbladet 17.3.93)
▶︎ 25 år med ett tänkande kuttersmycke. Åsa Mobergs samlade kolumner (Ny Tid 1.4.93)
▶︎ Ur könets ljus: om Ebba Witt-Brattströms ’lacanska’ läsningar av Södergran, Frostenson, Tove Jansson i essäsamlingen Ur könets mörker (Ny Tid 1993)
▶︎ Schamanen från medelklassghettot. En fotnot till Martin Enckell (Essä för förlagskatalogen Bakhåll 1990)
▶︎ Silver klöst från mystikerns spegel. Martin Enckell: Gud All-En (recension, Ny Tid 1989)
▶︎ Lite Bulgakov (1/3): Manuskript brinner inte + När Stalin ringde upp mej: om Michail Bulgakovs roman Mästaren och Margarita (Ny Tid 1988)
▶︎ Lite Bulgakov (2/3): Frankensteins hund: om Michail Bulgakovs sci-fi-berättelser En hunds hjärta och De ödesdigra äggen (Ny Tid 1988)
▶︎ Lite Bulgakov (3/3): Riv av axelklaffarna och spring!: om Michail Bulgakovs roman Det vita gardet (Ny Tid 1988)
▶︎ Nightdrivers i Mumindalen. 7 radarsvep över ung finlandssvensk prosa. Essä, Horisont 1/1987, även i Vinduet samma år och omtryckt i Swedish Book Review 1992
▶︎
Feministen
från Helsinge. Essä om författaren Hanna Ongelin
(1848–93, bilden), skräckromantiker och emancipationsdebattör.
(Hufvudstadsbladet 9.8.1987)
▶︎▶︎ Motståndets konst. Kampen har inget slut, men genom konsten får den en mening. I Peter Weiss romantrilogi Motståndets estetik finns vår tradition, från Herakles till hemliga radiosändare. Det här är motståndets trebandslexikon. (Rundradions serie ”Favoriter ur världslitteraturen” & Fredsposten 2–3 1986)
▶︎ »Svarte og harde som tida vi lever i» – på drift i ung norsk prosa. Presentation av ett antal norska 1980-talsromaner av unga författare som Jan Kjærstad och Jon Fosse, den senare i texten kallad en "James Joyce, rockmusiker på Lofoten". (BLÅ 1986)
▶︎▶︎ Krassa kristaller – postmodernismen för nybörjare. ”Kompendium för säsongens debatter.” Halvdant analysförsök i 20 kaxiga punkter. (KLO 3–4 1986)
▶︎▶︎ Kriget och Diktonius. Kanske litet överraskande stod Elmer Diktonius närmare den officiella finländska krigspolitiken än en del författarkolleger till vänster. Efteråt ska han ha ångrat sig. Akademisk uppsats i antologin Dikt i krig, baserad på bl.a. icke-publicerat material.
▶︎ Det är höst. Kolumn i maj om klassisk musik, fr.a. Poulencs oboesonat. ("Sista ordet", Folktidningen Ny Tid 8.5.1985)
▶︎▶︎ Vänstern är det spännande i romanerna om unge Donner. Analys av Jörn Donners Jakob och friheten (1978) och Far och son (1984) (den senare sedermera Finlandia-prisvinnande). (Folktidningen Ny Tid 20.12.1984)
▶︎ De relevanta viborna. Debattinlägg om den redaktionella ”censuren” av ”rocksvenskan” i Hufvudstadsbladet. Inlägget förorsakade viss debatt. (Hufvudstadsbladet 25.11.1984)
▶︎ Vårens modefärg är svart. Trendspaning under en litt.stud-fest. Också Jörn Donner var där. (Kolumn, Folktidningen Ny Tid 24.3.1983)
▶︎ Den
bombade finlandssvensken — om atomkritikens uppgång och fall.
Lång drapa till essä om finlandssvensk litteraturkritik.
”Atomkritik är att leva en bok i sänder och att läsa den boken
utanför varje sammanhang, varje tradition, varje social
verklighet.” (Boklagets litterära årsmagasin BLÅ 1983)
▶︎ Tre texter om KAIN –
om den unglitterära pojkgruppens produktion (folktidningen Ny
Tid):
1. Svart hål i vår litteratur?
2. Desperationen
som skön konst
3. Att slå
ut blindfönstren
▶︎▶︎ Ekon av hårda tider. Seminarieuppsats, receptionsstudie med Tavaststjernas kontroversiella roman Hårda tider (1891) som prövosten. Hur har attityderna i den litterära ideologifabriken förändrats under 90 års tid? (Se också essäns uppdaterade 2021-version)
▶︎ Vilhelmina
Öhman intervjuar Trygve Söderling (Ny Tid
19.6.2017)
▶︎ Andrea Svanbäck intervjuar Trygve Söderling (Hufvudstadsbladet 2012)
▶︎
▶︎▶︎
▶︎
▶︎
▶︎
▶︎
▶︎
▶︎
▶︎
▶︎
▶︎▶︎
▶︎ 
▶︎
▶︎▶︎
▶︎
